Båtnostalgi

Jag började diskutera båtar med en avståndsvän idag. Det var då jag kom på att jag faktiskt äger en båt. Hur gammal kan jag vara på bilden? Fyra? Fem? Hur som poserar jag framför pappas kamera i båten jag har fått av honom samma dag.

Vad är det som driver fäder att köpa saker till sina barn långt innan barnen kan använda sakerna? Hur många tvååringar har till exempel inte fått bilbanor i julklapp? Är det så de själva i smyg kan få leka eller passar de på att köpa när det är nedsatt pris? I mitt fall har pappa egna båtar så det första alternativet faller i alla fall bort.

Kanske handlar det bara om fäders sätt att visa kärlek?

Jag har inte varit ute i min båt på några år nu även om den användes ganska flitigt när jag väl lärt mig ro. Jag och min kusin D spelade bland annat in en hel kurs a la UR i hur man sköter en båt, hur man ror och vad man gör när man faller ur – allt på ett, enligt oss, ytters humoristiskt sätt. Vi var väl en sådär åtta respektive elva år då. Båten har används även efter den sommaren på diverse äventyr men med åren var jag mindre och mindre i sommarstugan och ute på havet. Kanske borde satsa på att få den i vattnet i år i alla fall?