Evigt bankande

Hur många spikar behövs för att hålla en gavel uppe egentligen? Bankandet på min tar hur som aldrig slut och jag misstänker starkt att min gavel har fler spikar i sig än Ölandsbron har bultar.

Om de någonsin blir klara ska jag hur som sova. Länge.

Angående kvastbärare

Enligt mig och supplejangen finns det tre orsaker att släpa med sig en kvast.

1. Man är en häxa

2. Man är quidditch-spelare

3. Man är en gatsopare

Ettan och tvåan utesluter logiskt sett inte varandra. Vid närmare eftertanke utesluter nog ingen någon annan. Lyckligt lottade uppfyller säkert alla tre kriterierna. Frågan är om de nöjer sig med en kvast?

Fritagning

Idag släppte jag ut mina sniglar i frihet. Våren är här, kylan borta och massor av mumsiga blad finns att tillgå. De har större möjlighet att överleva i skogen än hos mig.

Så jag och Eric tog snigelhemmet samt en lingonburk med vatten och gav oss ut på äventyr i skogen. Tillslut hittade vi en plats där jag trodde de skulle trivas helt bra. Enligt Eric fanns det nog en del bra platser lite tidigare, men jag ville vara säker. Lagom med mat och lagom långt bort från hus. Lite sorgligt var det, men jag har funderat ett tag på det så jag var säker och bestämd.

Nu bor Ragnar och Agda bland blåbärsriset och det ekar helt tyst här hemma. Om någon är intresserad av hela historien så finns första mötet, flytten, svackan samt försök till förökning dokumenterat.

Och kanske, kanske att jag måste gå och hälsa på imorgon.

Ännu smått levande

Nej, varken jag eller bloggen är död och begraven. Vi pausar bara lite. Tror ni inte jag är en sån som håller mitt ord?

Eller så här är det: efter att ha startat mer ämnesinriktade bloggar och kombinerat det med uppsatsskrivande, dvs. mest sitta hemma själv och inte uppleva så mycket som är värt att skriva om, har det här med en om dagen blivit mer tvång än skoj.

Så.

Läget för tillfället är att jag troligtvis kommer att fortsätta med en om dagen (om inte mer) men inte nödvändigtvis här. Denna blogg kommer dock fortsätta att leva och smågro även om jag kanske inte uppdaterar varje dag. I alla fall inte just nu. Så fortsätt titta in då och då bitte.

Och vill ni ha er dagliga dos av mina ord så titta även in på
Kan själv
Mitt Animal Crossing-liv
Kulturellit

Äh.

Med klara ögon

Jag är nästan helt frisk nu (har bara antydan till whiskyröst kvar) vilket i sig är bra men har dock inneburit att jag idag inser hur fruktansvärt stökigt jag har det. Igen. Inga rena glas eller gafflar. Igen.

Så idag har jag diskat glas och gafflar, lyssnat på diverse hammarslag från gaveln som uppenbarligen aldrig blir klar, tittat på för mycket Lost, stickat lite samt haft kopiöst stor ångest för allt annat jag borde gjort istället. Men lite sjuk är jag nog fortfarande. Hur som inte frisk nog för att ta tag i städning och skolarbete på allvar…

Sjukt förvirrad

Jag brukar ha rätt bra koll på mina biblioteksböcker. Inom en veckas tid har jag dock betalat sammanlagt 150 kronor i böter till olika bibliotek. Uppenbarligen är jag sjuk på riktigt, alternativt mycket, mycket tankspridd. Kombinationen är hur som livsfarlig.

Wonder Woman och jag

Kan Miss Keep Your Distance så kan jag. Fast jag blev en helt annan. Wonder Woman = me like! Och med tanke på att jag har överlevt samtliga av dagens bravader med näsan och hjärnan full av snor så kan det nog ligga något i superhjältinnelikheten.

Hade rätt

Japp. Genomförkyld. Nyser så huset vibrerar mer än när snickaren hamrade på som värst förra veckan. Med tanke på att det är en dubbelviktig dag imorgon så gäller det att tillfriskna fortare än kvickt. Har inte haft någon juice hemma men har kurerat mig efter bästa förmåga med glass med strössel på. Eller egentligen med strössel med glass. Jag gillar när det knastrar.

Dagen har ägnats till att titta på stora mängder dålig film, fast jag inte borde pga.
1. att jag borde göra viktigheter (läs: uppsatsen)
2. dålig film gör mig verken gladare eller friskare

Stilla festival

Det var meningen att det skulle bli festivalyra ikväll med tillhörande hån, vadslagning och skratt. Givetvis har jag dock drabbats av en stor portion huvudvärk och känner mig allmänt krasslig. Sjukdom på väg månne? Antar det med tanke på att det är nu jag alls inte har tid med sånt.

Nåväl. Dags att bädda ner mig i soffan och invänta gästerna. Lite schlager och goda vänner får mig förhoppningsvis att piggna till.

Lite efter

Typ nyss insåg jag att jag kanske borde kolla på Lost ändå. För tillfället är jag ganska exakt två säsonger efter. Får väl se hur lång tid det tar att komma ifatt...

Insikt

Så länge Jessica bor kvar och fortsätter pussla med mig och samtidigt elakt kommentera schlagerdängor så kan jag nog bo kvar i Växjö hur länge som helst.

Nära ögat

Jag sov i sängen trots allt inatt, vilket var bra, med tanke på att snickaren uppenbarligen har tagit ledigt idag. Väggen är inte klar men hamrandet har uteblivit. Fick ha sovmorgon i sängen till halv tio vilket kändes som ren lyx.

Men de har inte kommit för att fixa kranen eller toan och det skulle de gjort igår.

Dagen har bestått av stickning, Lost och lite förberedelser inför morgondagens opponering. Klassen ska provopponera på varandra och redan nu är jag och Eric inställda på att gå upp i augusti istället. Det är helt enkelt för mycket kvar för att hinna göra något bra nu på en vecka eller två.

Sömnproblem

I morse funderade jag seriöst på om jag ska börja sova på toaletten istället, då det är det rum som ligger längst från snickargaveln och dessutom har dörr. Att släpa in en madrass till badkaret känns lättare än att bli morgonmänniska och således glatt skutta ur sängen vid sju när panelgubben börjar banka. Dessutom hade han sönder min fönsterram till sovrumsfönstret idag vilket innebär att det fortfarande luktar lim i hela sovrummet. Kommer väl i och för sig leda till intressanta drömmar inatt om jag nu stannar i sovrummet trots allt…

Ett stycke verklighet

Idag har jag haft hantverkare rännandes i lägenheten och de har hittat fel jag inte ens visste fanns så jag kommer att ha dem rännandes imorgon också. Spännande. Inte nog med att ha dem bankandes utanför, nu har de tagit sig in också.

Och så ska hela fasaden (bortsett från den gavel de redan byter träpanel på) tvättas så jag måste ha fönstrena stängda och tvättstugan ska byggas om så ska jag tvätta får jag gå någon annan stans som jag ännu inte riktigt vet vart det är.

Kontenta: just nu fungerar nästan ingenting och snart kommer allt vara nytt och således lär jag väl få höjd hyra. Och nej jag är verken trött, gnällig eller bitter. Jag är bara inne i någon form av uppsatspsykos som inte verkar ha någon ände.

Färdigtrippad

Jaha då har jag varit på återträff med min gamla högstadieklass. Lagom doser av nostalgitripp, skvaller och allmänna uppdateringar. Allt var som då fast helt annorlunda, så klart. Och jag var lite för trött för att mingla så mycket. Fikc dock prata desto mer med de som betyder något för mig.

Jag har varit sjukt seg idag om än inte speciellt bakfull. Imorgon bör allvaret och verkligheten börja igen på riktigt. Kan knappt vänta.

I väntan på återförening

Jag är i Karlshamn på grund av att jag har blivit medlurad på en återträff med högstadieklassen imorgon. Jag misstänker tyvärr att det inte kommer bli speciellt intressant alls med tanke på hur få som har anmält sig. Tre högstadieskolor, cirka femton klasser och typ 40 deltagare - allt som allt. Och jag känner typ fyra av dem.

Men mina närmsta killkompisar på den tiden, E och M, kommer i alla fall och har jag inte nostalgitrippat förr så tänker jag baske mig göra det imorgon. Kanske blir Näsviken innan, där man alltid satt och smygpimplade på den tiden. Öl alltså. Inte abborre.

Men först uppsatsskrivande och sen campingjobb hela dagen imorgon. Det är nämligen fisketävlingar och campingen ska fyllas med karlar som både pimplar på det ena och det andra sättet.

En sak jag borde ha

Min svaghet för snoozande är välkänt. Kan knappt minnas när jag gick upp direkt utan att snooza ett bra tag sist. Kanske någon gång 2004?

Nu har jag hur som hittat en väckarklocka jag borde äga men som jag samtidigt är rädd för skulle ruinera mig. SnūzNLūz är nämligen en väckarklocka som kopplas direkt till mitt bankkonto och var gång jag snoozar donerar jag pengar till en organisation jag hatar. Plågsamt och troligtvis ganska effektivt på en så snål människa som jag.

Jag kommer inte våga köpa en och skulle jag få en skulle jag troligtvis ändå komma på undanflykter att inte använda den. Idén är hur som genial, i alla fall för de med större bankkonto än jag. Räcker ju med en enda snoozmorgon för att tömma mitt.

En svan och dess skugga

Idag har jag planerat en avslutningsfest, haft ångest för uppsatsen, skrivit lite på uppsatsen...

...och fotat en svan som enligt hörsägen lyser om natten.

Glada nyheter

Idag ringde det på dörren. Flera gånger till och med och många signaler varje gång. Men nu har jag lärt mig att inte öppna. Är ju ändå alltid bara försäljare eller tv-pejlare.

Det fascinerar mig dock hur folk tänker som står och plingar jättelänge på en dörr till en lägenhet. Banka många gånger på slottsporten = okej för man kan vara i andra änden och då tar det ett tag att traska till dörren och vid första signalen kanske man inte är säker på att det verkligen var dörrklockan som dånade. I en tvåa = galet. Antingen öppnar jag direkt eller inte alls. Oavsett vad jag gör så hör jag ju i alla fall redan på första.

Klockan ringde i tre omgångar med tiominutersintervaller. Hur tänker man där? Jag hinner ju knappast komma hem och är man hemma och inte öppnar första gången är det ju bara pinsamt att öppna den andra eller tredje. Speciellt om man är ”hemmaklädd” i mjukbyxor som jag. Innebär ju att man måste förklara sig lite om varför man inte öppnade innan känns det som och gör man inte det kommer den som ringde på bara fantisera ihop något som är värre än sanningen troligtvis är.

Fjärde gången kom inga signaler alls men en lapp. Det var uppenbarligen hyresvärden som terroriserat min dörrklocka för att meddela att de ska riva ner alla brädor från gaveln av huset och att jag således bör ta bort alla blomkrukor och tavlor.

Inte nog med att det tar tid att rensa väggar – hela veckans ivriga knappande på tangenterna för att försöka med konststycket att komma så långt som möjligt på uppsatsen kommer att ackompanjeras av ljuva hammarslag från arla morgonstund till kväll. Och givetvis är datorn vänd mot den gaveln, fast just det ja, jag har ju lägenhet och inte slott så jag hör alla ljud redan första gången oavsett.

Det kommer hur som bli en leende vecka.