Vaknade nyss från min sena middagslur av att det ringde på dörren. Yrvaken stapplade jag fram och funderade om jag skulle öppna. Jag öppnar ju egentligen aldrig om jag inte väntar besök. Men denna gång öppnade jag av nyfikenhet och hörde surret av dörren där nere – någon annan hade tryckt på porttelefonen och släppt in honom. Jag stängde ljudlöst min dörr igen. Varför gör grannar så? Man kan ju inte bara öppna dörren för vem som helst!
Snart ringde det på min dörr och jag öppnade. Där stod en satans försäljare som vägrade ge sig och ville in i lägenheten! Sånt gillar jag inte. Som tur var ringde min väckarklocka så jag hade en ursäkt att smälla igen dörren…
Må jag aldrig, aldrig behöva jobba inom försäljarbranschen. Man kan omöjligt bli en lycklig människa över att behöva tjata på folk varor över telefonen eller i en dörröppning. Fy fy.
Och jag ska också sluta vara nyfiken och öppna dörren. Kan enbart vara av ondo. De som känner mig ringer ju på telefonen först och om inte annat ringer de när de är utanför och frågar varför jag inte öppnar.
Jävla Lucia
8 år sedan
2 kommentarer:
har oxå massa pack som kommer och ringer på min porttelefon, varför ska jag behöva hjälpa andra!! sist slängde jag bara på luren men F traska upp för att kolla va d va för ngn dåre då visade d sig vara ett finklätt par som skulle t sin gamla morfar eller mormor eller ngt vars telefon inte funka. då skämdes jag lite
Min älskade slyna - du är ju min bodyguard och borde vara här å beskydda mig ju. Helt skakigt att vara ensam. Öppnar inte dörren igen förän du är tillbaka in the city - så det så!
Skicka en kommentar