Jag måste sluta muttra över snön för den är uppenbarligen här för att stanna ett bra tag till. Så länge jag kan hålla mig inomhus kan jag ju faktiskt blunda för det, har jag insett.Idag har jag dock varit ute. Jennie, som jag inte träffat på evigheter, släpade med mig runt sjön. Behövligt ur både motions- och reflektionsaspekt. Varje gång är vi överens om att det inte får gå så här länge mellan våra dejter, men likväl flyger tiden, vilket är synd.
Apropå flygande tid har jag inte fått så hemskt mycket mer gjort idag (och då ska det påpekas att jag träffade J en timme och inte hela dagen). Skulle, som vanligt, pluggat men har istället huttrat framför datorn och i soffan.
Jaja. Imorgon vankas det paper om min människosyn; kan gå hur som helst misstänker jag. Känns dock , för en gångs skull, som en hyfsat inspirerande uppgift.
2 kommentarer:
Det jobbiga med vintern, tycker jag, är när det är så där riktigt fina gnistrande, glittrande, bländande vackra nysnösdagar... det innebär nämligen att jag, om än motvilligt, faktiskt måste tycka om vintern!! Längtar så in i bomben efter våren ju... JU!! Jaja, idag ser det ut att inte bli så bländande vackert så då är mitt hat berättigat *ler stort*
Snö och vinter är aldrig bra eller ens ok. Isf ska man sitta inne i värmen och spana genom ett fönster. Möjligtvis. Men nä - helst inte ens det.
Skicka en kommentar