Glass i stora lass

Det här med kulglass verkar vara lite svårt för den äldre generationen (i alla fall är det än så länge bara de som har yttrat följande repliker). Det är oroväckande ofta något av följande yttras och i några enstaka fall som en hel dialog.


Kund: Så ni har lösglass?

Kanske det bara är jag som tycker att det låter märkligt. Jag skulle inte ens bli förvånad om det verkligen heter så, men i mina öron låter det hur som helt absurt. Dessutom är det betydligt vanligare att folk omnämner det som kulglass än just lösglass, vilket tyder på att det sistnämnda är det som är inkorrekt. GB verkar dessutom själva skriva skopglass, vilket jag också godtar, i alla fall betydligt hellre än att ta ordet lösglass i min mun.

Jag: Vill du ha bägare eller våffla?
Kund: Har ni inte strut?

Jag vet att det är skillnad på strut och våffla om man ska vara petig (strut är mer sådär maskingjorda och alls inte lika knapriga och har ingen skarv.), saken är dock den att de som yttrar repliken syftar på våffla hur som. När jag har blivit trött på att ingen förstår och jag istället frågar bägare eller strut? får jag givetvis svaret: Har ni inte våffla? Ska jag, mot förmodan, öppna glasskiosk själv nån dag ska jag baske mig bara ha bägare.

Kund: Jag tror det räcker med en kula för min del.
Jag: Okej. Vilken smak?
Kund: Ja du. *funderar* Du kan väl ta lite av varje.

En kula är det samma som en smak. En självklarhet för mig, men uppenbarligen inte för alla. Okej att man kanske vill ha två fast bara en kula så man tar helt lite av två men tio smaker är ju lite väl mycket begärt tycker jag nog, och jag är ändå känd för mina förhållandevis generösa kulor. Lika jobbigt är det med de som säger Ja men ta vilken som. Hopplöst för oftast gillar de ändå inte samtliga smaker när det kommer till kritan.

Och sen är det ju det här med uttalet av pecannöt. Själv säger jag pecaan men en hel del (av någon anledning främst skåningar) uttalar det som päckan. Hävdar bestämt att mitt är det riktiga, men vad vet jag?

Att jobba i glasskiosk med kulglass en hel sommar hade verkligen inte varit min grej. En rusch med glassugna idag, där jag stod och slevade omkring trettio glassar på raken, ledde till en helt bortdomnad underarm med första gradens köldskada. Typ. Det i kombination med ovanstående givande replikskiften får nog vem som helst att tappa sugen på kiosklivet.