Mitt egna Robinson. Och så ett tips.

Egentligen ska jag alls inte avhandla detoxandet här, det gör Eric så bra på Listor in absurdum istället. Jag har dock kommit på mig själv med att flera gånger idag tänka att jag hade klarat av Expedition Robinson lätt. I alla fall brist-på-mat-delen. Och de får ju ändå riktigt ris och inte bara inkaris från Peru samt en och annan fisk om nån lägger manken till och är lite aktiv. Och jag hade offrat mig. Kan jag sitta framför en dator och griddla mig igenom dagarna nu kunde jag likväl ligga på en flotte och fiska.

Det där med värmen, de fysiska tävlingarna och alla intriger har jag inte funderat så mycket på än, allt rör sig om mat just nu, eller snarare bristen på den.

Lite intriger är det förvisso. Idag tog Eric sönder ett av mina två teskedsmått samt slog sönder en skål (som tur var en av de mindre fina). På grund av yrsel och matthet orkade jag inte ens bli upprörd – inte ens inombords. Kändes verkligen som det kvittade vilket kan tyda på att detox kan fungera bra istället för lyckopiller, som ju också får ens känslor att mattas av lite. Fråga mig dock inte vilket som är nyttigast i längden.

Egentligen skulle dagens blogg inte handla om detox utan istället skulle jag berätta om det nya fantastiska programmet jag har installerat i dagarna och som Rebecka tipsade mig om i början av sommaren. I och med att hon i kommentaren tidigare idag frågade hur det gick med det där kändes det plötsligt lite lamt att avhandla. Hur som rekommenderas det. Det heter Feedreader och är gratis, till och med på laglig väg, och håller reda på när bloggarna man läser uppdateras. Bra för mig som för tillfället läser en sådär tjugo och varav minst hälften av dem inte uppdateras allt för flitigt. Så – kära vänner, gör som jag, ladda hem Feedreader och läs bloggar medan ni avgiftar er. Är ju en sån sak som inte kan sluta illa.