Idag vaknade jag och såg snö. SNÖ, och det är inte mer än första november. Det här kommer aldrig att sluta väl.
Nej, ni behöver inte försöka övertala mig, det finns INGET bra med snö, det är inte trevligt på något sätt och vis alls. Vurpade antagligen med pulkan och blev mulad i ansiktet några gånger för mycket i min ljuva barndom för att förstå tjusningen.
Jag kan inte cykla för cykeln är begravd, kollektivtrafiken står i princip stilla, jag blir blöt och kall om fötterna, jag blir förkyld och gnälligt snorig, jag tappar känseln i diverse kroppsdelar. Så tack, men nej tack.
Så jag stannar inne tills det blir barmark igen. Så det så. Om ni undrar vad jag sysselsätter mig med så länge så ger videon eventuellt en hint. Och nej, det är inte ett tecken på att jag är uttråkad utan snarare överkreativ.
Filmens namn är Music for one apartment and six drummers och det enda som gör ont i filmen är när de kastar böckerna. Så går det inte till här.
Jävla Lucia
8 år sedan
4 kommentarer:
Ja fy, vilken misshandel av böcker!:(
Jag håller med om att det inte finns något bra med snö. Den ställer bara till en massa bekymmer, och så är den kall dessutom! Brr...
T - Ja det är verkligen så det gör ont i min bibliotekariesjäl att se. :-/
ja snö är förjäkligt men vackert som tusan.
AM - Japp. Att titta på genom ett välisolerat fönster insvept i filt och med en stor varm kopp i handen. Närmare bekantskap med snö står jag över. Pulsande är inget för mig. :-(
Skicka en kommentar