Detta pynt är det egentligen inte jag som står för utan Liisan som var här på pysselkväll för flera veckor sedan och beärade ett gammalt foto av mig på väggen med en fräck tomtemössa som visade sig passa prima.
Denna snögubbe är väl egentligen inte heller att klassa som julpynt för han bor i min bokhylla året om. När jag flyttade hit förfärades farmor över att jag alls inte pyntar och då hon kände till min avsky för tomtar lurade hon på mig en snögubbe i present. ”Den kan du ju ha framme året om”, sa hon och så har det fått bli.
Denna är väl den enda som har åkt fram just idag. Fick den redan som liten och den påminner mig om julaftonsförväntan (som jag inte känt på över tio år) och visan ”I ett hus vid skogens slut” som jag ofta sjöng med mamma, året om.
Så. Antar att en del förfäras över min brist på glitter, stjärnor och ljusstakar samtidigt som några av er tycker att jag har överpyntat. Och vem vet, nu när jag har blivit så pysslig och huslig kanske detta bara är en mjukstart? Det är ju långt kvar till jul och toklänge till tjugondag Knut när allt ska kastas ut. Japp japp.
3 kommentarer:
Som sagt, jag gillar tomten.
Och du slår mig med tre pynt.
Men jag skulle faktiskt gärna ha en såndär julstjärnelampa, för det är så skönt ljus från dem.
Du har helt klart överpyntat ;-)
E - Ja ljuset är mysigt. Kanske borde skaffa varsen iaf? Speciellt vi, som har rubbad dygnsrytm, får ju stor glädje av något som lyser hela mörka natten när vi är vakna.
P - Misstänkte det ;-)
Skicka en kommentar