Detta eviga regn

Börjar bli bitter över det eviga regnet och att vädret inte kan bestämma sig... Varje morgon handlar det om moget övervägande om jag ska släpa med regnkläderna till skolan eller ej. Solen må skina på morgonen, men jag kan trots det bli anfallen av en regnskur under den kvartslånga turen på cykeln. Jag har nämligen samlat lite vuxenpoäng genom att nu ha införskaffat blåa regnbyxor i storlek XL (bra om man växer. Nu går de till armhålorna och täcker även hela skorna) och en röd regnjacka (blir olika färger när man fyndar på second hand).

Förra terminen var jag ung och naiv och trodde inte att jag skulle hinna bli så blöt när det ”bara duggade lite”. Att sedan få sitta på föreläsningar och känna mig som en dränkt katt och hacka tänder så högt att jag ändå inte hörde något av föreläsningen fick mig att mogna.

Problemet är ju bara att de tar sådan plats (om man inte har dem på sig, vilket känns lite löjligt när solen skiner) och jag är redan en sån person som har med mig på tok för mycket saker till skolan. Jag förvånas av folk som bara kommer dit med ett block och en penna. Själv har jag förutom det: mapp med stenciler, plånbok + kalender, mobilen, tuggummi, astmaspray, huvudvärkstabletter, läppglans, tamponger, dricka, frukt, godis, ibland mer mat, radiofreestyle (att lyssna på när jag cyklar), ibland cykelpump, extra tröja, böcker... Finns lixom ingen plats över för regnkläder oxå som jag kanske inte ens behöver!

Och så är det ju alltid lagen om allts jävlighet: tar jag med dem så blir det sol hela dagen och är jag wild and crazy och kör utan så kommer regnet. Trött. Vad göra?

Onsdagen den 15:e september 2004