Idag var det meningen att jag skulle plugga hela dagen. Istället har jag nostalgitrippat med diverse vänner och på gränsen till främlingar.
Allt började med att jag såg att Den vita stenen ska börja sändas igen. Det är barndom för mig även om jag vid närmare eftertanke inte minns så mycket mer av handlingen än två lintottar till barn, en vit sten som de bråkar om och så någon förrymd elefant.
Kanske är det så att man ska lämna sina minnen orörda. Vad gäller filmer blir man ju likväl oftast besviken. Mest handlar det om att teknologin har gjort smärre framsteg och att man därför bara gråter när man ser exempelvis de gamla Narnia-filmernas försök att få djuren att prata och Aslans malätna lekamen. Man nöjde sig uppenbarligen med mindre förr.
En ny bekantskap frågade mig om barndomsminnen och jag inser att jag har för många. De flesta är dock lyckliga och det är ju bra. De flesta anser sig ha haft en mer eller mindre svår uppväxt så på det viset blir jag ju lite unik och det gillar jag ju att vara.
Och Den vita stenen var mycket riktigt inte mycket att ha – i alla fall inte första avsnittet. Får väl se om jag kommer ihåg att se nästa avsnitt om en vecka. Missar jag det kommer jag nog likväl inte gräma mig allt för mycket.
Jävla Lucia
9 år sedan
4 kommentarer:
Jag tror att man ska låta bli att gräva upp gamla lik,i form av filmer och branprogram då. Det är upplagt för besvikelser. Jag blev väldigt förundrad hur dåligt Dr. Snuggles exempelvis var, när jag såg det här för ledens. Jag minns avsnitten som episka dramatiska mästerverk. Men de är i själva verket hafsiga och plötsliga ologiska berättelser. Det är nog så att barn har en bättre berättelsereception än vuxna. Fantasin ger barnet ett större spelrum att själv utveckla historien och det blir en större upplevelse.
(Dr.Snuggles var ett teckant barnprogram från Holland som gick på SVT under 80 talet)
Jag har ännu inte kommit över mitt trauma - jag kollade på den tecknade versionen av Narnia som gick på barnkanalen för ett tag sedan. Jag älskade den väldigt mycket när jag var liten, och tyckte inte om otecknade Narnia för att jag tyckte effekterna var så dåliga etc. Hm hm hm den tecknade filmen var inte heller så värst bra...den var snarare urusel. Jag mår nästan dåligt när jag tänker på att jag faktiskt tvingade mig själv att se klart den ändå. Bara för att kunna betygsätta den på filmtipset. Snacka om störd. Jag ska nog inte se "Den vita stenen" då... :)
Ps. Fast om jag ser Dr Snuggles nu så tycker jag nog fortfarande att det är okej. Hehe. Tecknade Narnia är tusen gånger värre... Ds.
D - Åh Dr Snuggles och proffessor Baltazar var två favoriter. Tack för varningen att inte se om. Du har helt rätt.
R - Filmtipset förstör oss. Har segat mig igenom en rad filmer för att kunna fylla i en etta. Är klurigt med betygsättning av sådana filmer dock - ska jag sätta 5a för att den var det då eller en 1a el 2a för att det är så den känns nu? Klurigt.
Skicka en kommentar