Tvättgnäll

Jag har en ljuv romantisk bild av vita lakan med vindrörelse i, gärna i motljus i ett öppet landskap. Har dock insett att jag egentligen bara har sett det på film och att film, som vanligt, inte har något som helst med min krassa vardag att göra. Att hänga lakan själv i ett halvsunkigt torkrum i en källare i Växjö är alls inte något som komponeras bäst med ljuv stråkmusik. Det skär sig nämligen till mina smågruffande läten.

Idag var det tvättdag, vilket mycket sällan är kul och idag var det lite värre än vanligt. När jag yrvaket stapplade ner i förmiddags märkte jag att den som tvättat före mig hade bemödat sig med att tvätta julgransmattan alternativt sin skogsmulledräkt då tvättmaskinen innehöll ett stort gäng barr och några barkbitar. Kan bli trött och tjurig för mindre. Får väl sätta upp en sån där lagom hotfull lapp som brukar vara brukligt i tvättstugesammanhang: ”Ge fan i att proppa tvättmaskinen full med barr och bark!” Vet bara inte vad jag ska ha för lagom anonym signatur.

Nu ser jag fram emot att få vakna med jämna mellanrum av barr som sticks. Antar nämligen att några av dem har smugit sig med i de tvättade sängkläderna. Jag får nog bädda med andra lakan i sängen och spara dessa till övernattningsgäster…