Gränsdragare

Idag nådde jag en gräns jag inte visste fanns. Uppenbarligen får man ”bara” låna 50 böcker på biblioteket i Växjö. Kan säkert för vissa låta som en abnorm summa men för mig, som håller på att plöja igenom halva deras sortiment av bilderböcker, så är det en futtig siffra. Har släpat hem några stycken nästan var dag de senaste veckorna och det blir uppenbarligen snabbt ganska många, eller ja – 50 stycken för att vara exakt.

Bibliotekarien berättade att jag var den första hon varit med om som uppnått gränsen och jag visste inte om jag skulle ta det som en komplimang eller skämmas. Att vara först är ju alltid speciellt men jag ser det likväl som ett tecken på att det är dags att lämna tillbaka ett gäng böcker och bestämma vilka jag egentligen ska analysera. Verkar stå mellan gris- eller prinsesstema. Klurigt.