Stå sitt kast

Idag tog min ena pulsvärmare sig ett bad i hemlighet och blev sig aldrig lik igen. Blev helt bedrövad när jag öppnade tvättmaskinen och såg den helt förkrympt och det var ytterst vemodigt att hysta in den andre för att åtminstone få två lika om än två felaktiga. Och allt är väl bara en vanesak men jag sörjer likväl de gamla.

Nu har jag i alla fall inte lika dana som Lisa längre. Ska nog varna henne från att tvätta sina, men hon är nog förståndigare än jag och har räknat ut det själv.

Nu får jag ha dem på mig, fuktiga, så de kroppsformas och som straff för att jag kastar in saker i tvättmaskinen utan att riktigt titta om något som inte bör vara där slinker med.