Bättre sent än aldrig?

Mina cirklar är rubbade! Härifrån kan det uppenbarligen gå hur som. Blogger låg nere inatt och därför var gårdagen den första dagen sedan i februari då jag inte publicerade mitt dagliga inlägg. Kanske gör det inte så stor skillnad om jag lägger in det vid tolv på natten eller sju på morgonen men rätt ska ju vara rätt. Detta var hur som utanför min makt.

Gillade dock att Blogger skämdes. När jag skrev in adressen, www.blogger.com kom det automatiskt ett sorry efter. Hjälpte förvisso föga, men ändå.

Detta skulle jag ha skrivit igår:

Idag har egentligen allt bara kretsat kring min tandköttsvärk som bara blir värre och värre. Jag vet att det är lagom underhållande att läsa om, men med tanke på att jag inte kan äta eller ens svälja ordentligt är det mest det som jag kan berätta om. Mitt smådreglande och sluddrande har dock fått mig att känna mig mer som en i gänget med alla dessa smålulliga rockers som har anlänt till campingen för att åtnjuta lite hederlig hårdrock samt pimpla i sig ett visst antal öl. Flak efter falk bärs in i de små stugorna och jag undrar i mitt stilla sinne vart de ska få plats att sova.

Nåväl. Det löser sig säkert för dem, precis som det kommer att göra för mig med min ömmande käft. Imorgon ska jag upp i arla morgonstund och servera dem frukost. På återseende.