Kameradrömmar och så lite verklighet

Inatt vid fyra beställde jag äntligen min kamera som jag har suktat efter så länge. Eric hävdade nämligen bestämt att alla hans impulsköp av manga och anime om nätterna varit toklyckade och att alla bra köp görs lite sådär halvslumrandes. Om inte annat så hjälper det ju en att vakna med ett ryck på morgonen (så jag slipper mitt eviga snoozande).

Och när jag sedan la mig drömde jag. Hur jag fick kameran med posten redan samma dag men att det inte alls var den rätte. Det var en grå jättestor analog historia och jag skrek i drömmen när jag såg att en hel uppsättning kritor ingick som fanns i ett fack på baksidan av kameran – om lusten att måla skulle infinna sig då man fotade. Eller kanske för att sysselsätta eventuella medföljande barn? Sen grät jag och försökte ringa kundtjänst men kom inte fram. I drömmen alltså.

Så visst vaknade jag med ett ryck – dock inte för att jag ångrar köpet utan för att jag fick en inblick i hur hemskt livet skulle vara med en annan kamera. Längtar redan.