Smått internt

En vän: Oj! Spottade jag på dig?
Jag: Nej, det var bara mina fantomsmärtor nu igen.

Mycket av det som sägs mellan människor är helt obegripligt för alla de utomstående som inte är insatt i kontexten. Jag har dock insett att kontexten till mitt eget liv är denna blogg och således kan de som troget följt den förstå vad allt syftade på. Resten, eller ni som glömt, kan ju skapa er en egen bild om varför de inblandade sa som de sa så skapar jag kreativitet istället för förvirring.

Och sånt gillar vi ju.

För övrig är dagens konstaterande att sniglar inte luktar något vidare, snarare förfärligt. Jag tycker mig nu känna snigeldoft varthän jag än går och det är väl sådär. Är uppenbarligen inte bara ett tagande det där med husdjur, är galet mycket givande också. Än håller de sig kvar i burken hur som. Och lever.