Undanflykter

Igår kväll bestämde jag mig: söndag ska bli dagen då jag styr upp allt, då jag som en virvelvind snabbt och effektivt städar av hela lägenheten för att sedan glatt ta tag i mina skoluppgifter.

Och jag trodde verkligen på det.

Idag var det då söndag och hur har det gått med virvelvindandet? Svar: sådär. Jag har tittat mot berget av disk men inte orkat börja, förstrött fingrat på alla papper från skolan och öppnat dokumentet där tre rader som ska förvandlas till sju sidor står skrivna. Två gånger till och med. Jag har pausat med en film och till och från pratat med folk på msn och i telefon.

Mest av allt har jag suttit invirad i min filt och lekt osynlig samt förträng-allt-som-bör-göras-leken och tittat ut genom mitt fönster och purket plutat med underläppen över det eviga snöandet som kommer när man minst anar och vill.

Och nej, jag är inte nöjd med min insats.

Straffet blir en heldag på universitetsbiblioteket imorgon, trots inställd föreläsning, och jag får inte gå hem förrän jag är klar med en av uppgifterna. Och nej - trötthet, hunger, huvudvärk, avbrutna leder, brist på inspiration, datorhaveri, skoskav eller felaktig nederbörd kommer inte vara giltiga skäl – varken vad gäller att slippa cykla dit eller att åka hem tidigare än beräknat.