Tandläkaren kostade en hel hög med besparingspengar och som vanligt när jag lagar tog jag ingen bedövning. Gnällde inför Jacob angående det höga priset samtidigt som jag stolt berättade att tandläkaren förvånades över min höga smärttröskel.
”Vad var det du gjorde?” frågade han allvarligt (om en aningens tankspritt hoppas jag). ”Var det lagning eller tog du bort en tand? Jag har glömt vad det var du skulle göra.”
Uppenbarligen hade han glömt all form av logiskt tänkande i samma veva. Att laga gör faktiskt inte så ont (det är mest ljudet som är det obehagliga) men den dagen jag ens får för mig att dra ut en tand helt utan bedövning hoppas jag verkligen att någon stoppar mig (samt tandläkaren som tänker genomföra illdådet).
Jävla Lucia
8 år sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar