Det är lätt att man ångrar att man inte tog fler och bättre kort på resor. Just nu länner jag så. Hela bokmässan var uppenbarligen i en mer eller mindre tät dimma, troligtvis på grund av kombinationen att jag var för blyg för att använda blixt och att allt rörde sig.
Men detta är ändå några smakprov på vad jag har upplevt de senaste fyra dagarna:
Orkade uppsättaren inte skruva längre? Eller fanns det inte kortare skruv i huset? Kanske är det så man ska kunna hänga överraskningspresenter på skruvarna? Eller märkte de kanske att skruvarna var på väg in genom väggen i vardagsrummet och inte orkade byta?
När man är uppvuxen på samma gata som en omsjungd sockerbagare eventuellt bodde på en gång, är det ju inte så konstigt att man blir sockerberoende och kallas Sandy Candy av vissa och Snady Cnady av en och annan.